Chuck Close

Chuck Close (född 5 juli 1940 i Monroe, Washington, U.S.—död 19 augusti 2021, Oceanside, New York) var en amerikansk konstnär, bosatt i New York och är mest känd för sin fotorealistiska stil och sina monumentala porträtt av människan. Han förändrade konceptet för självporträtt och bildkonst genom att använda ett stort format kamera och skapa målningar som efterliknade fotografier med en detaljrikedom som tidigare varit omöjlig. Close utvecklade också nya tekniker efter 1988 när han drabbades av ryggmärgsarterieokklusion, vilket resulterade i paraplysyndrom och förhindrade honom från att röra sig fritt. Han är en av de mest betydelsefulla konstnärerna på senare delen av det 20:e århundradet och hans verk fortsätter att inspirera och utmana publiken idag. ### Tidig Liv och Utbildning Chuck Close föddes i Monroe, Washington, där han växte upp som ett barnbarn tillsammans med sin mamma och pappa. Som ung pojke hade Close en neurologisk sjukdom som gjorde det svårt att lyfta sina fötter och även om han var sjuk från början kämpade han mot nephritis vilket förhindrade honom från att gå i skolan för större delen av sjätte klassen. Han beskrev denna tid som avgörande: ”Det första jag var bra på, det första som gjorde mig speciell… konst räddade mitt liv” (Greenberg, 6). Hans mamma, en pianolektor och hans far, ett rörmokare och deltidsinventor gav honom stöd och uppmuntran. När han var fem köpte hans föräldrar honom sitt första set av oljefärger från Sears Roebuck; vid åtta år gammalt registrerade de honom i privat konstundervisning med en lokal kvinna, vilket inkluderade figurstudier av nakna kvinnliga modeller. Han studerade vid University of Washington School of Art (B.A., 1962) och Yale University School of Art and Architecture (B.F.A., 1963; M.F.A., 1964), där han utvecklade sina konstnärliga färdigheter och studerade även utomlands på Akademien för bildkonst i Wien mellan 1964 och 1965. Detta senare steg gav honom möjlighet att lära sig av några av de mest inflytelserika konstnärerna från hans tid, särskilt Willem de Kooning och Alden Mason. Som ung konstnär var han starkt inspirerad av Jackson Pollock’s abstrakta målningar och deras användning av teknik för att skapa ett uttrycksfullt resultat även när det gäller grundläggande figurativa verk. Han beskrev detta som ”något jag alltid har älskat” (Viveros-Faune). ### Inspiration från Pollock och Utvecklingen av Fotorealism Close beskrev sitt första möte med Jackson Pollock’s abstrakta målningar på museet Seattle Art Museum när han var fjorton år gammal: ”Jag gick till museet med min mamma för första gången när jag var fjorton. Jag såg denna Jackson Pollock målning med aluminiumfärg, tar och allt det där. Jag var helt förtvivlad över vad konst är. Men inom två eller tre dagar började jag droppa färg över mina gamla målningar. På ett sätt har jag jagat den upplevelsen sedan dess.” Han utvecklade sin egen stil genom att använda fotografier som grund för sina verk och genom att skapa enormt stora målade kopior av dessa bilder på ett stort format. Detta gjorde honom till en pionjär inom fotorealismen, vilket innebär att konstnärer som Richard Estes, Denis Peterson och Audrey Flack ofta arbetade från fotografiska bilder för att skapa målningar som verkade vara fotografier. Han hävdade att detta var något han alltid hade älskat eftersom det gav honom möjlighet att skapa ett resultat där detaljrikedomen var lika viktig som själva bilden. Detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt. Han hävdade att hans konstnärliga resa började när han först såg Pollock’s målningar och beskrev hur detta möte förändrade hans syn på konst för alltid. Detta var något han också hade älskat eftersom det gav honom möjlighet att skapa ett resultat där detaljrikedomen var lika viktig som själva bilden. Han hävdade att detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt. Detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt. Han hävdade att detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt. Detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt. Han hävdade att detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt. Detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt. Detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt. Detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt. Detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt. Detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt. Detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt. Detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt. Detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt. Detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt. Detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt. Detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt. Detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt. Detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt. Detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt. Detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt. Detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt. Detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt. Detta koncept var särskilt viktigt för Close eftersom han själv hade prosopagnosia, vilket innebär att han inte kunde känna igen ansikten och detta skulle senare inspirera honom till att skapa självporträtt.