Papper

Guide till studentkonst

Music Hall

Namn Klass Datum

David Gommon, Music Hall, Towner. Reproducerad i referenssyfte; alla rättigheter förbehållna upphovsrättsinnehavaren.

Fakta om verket

Konstnär
David Gommon wahooart.com/sv/artists/david-gommon_sv/
Konstnärens levnadstid
1913 – 1987
Ursprunglig storlek
68 x 82 cm
Visas på
Towner wahooart.com/sv/museums/towner-eastbourne/

I sammanhanget

Music Hall — David Gommon

Vilken storlek har den?

Originalet mäter 68 × 82 cm (höjd × bredd), avbildat här bredvid en vuxen person av genomsnittlig längd.

När kan detta ha målats?

  1. 1910
  2. 1920
  3. 1930
  4. 1940
  5. 1950
  6. 1960
  7. 1970
  8. 1980

Skuggat: David Gommon livstid (1913–1987)

Inget exakt årtal finns registrerat för detta verk — baserat på artistens livstid och verkets stil, vilket decennium skulle du gissa på?

Liknande verk

  • Landscape (recto) wahooart.com/sv/art/david-gommon-landscape-recto-ARD8GK-en/
  • Flowers in a Jug wahooart.com/sv/art/david-gommon-flowers-in-a-jug-ARD8GM-en/
  • A Ballet wahooart.com/sv/art/david-gommon-a-ballet-ARD8GF-en/

Välj ett av verken ovan: nämn två saker som det har gemensamt med detta, och en sak som är annorlunda.

Fler verk som passar tillsammans med detta: wahooart.com/sv/art/similar/david-gommon-music-hall-ARD8GH-en/

Färger

Mätt från bilden

    Huvudfärg

    Espresso #363225

    Sparad palett

    • #363225
    • #AA955F
    • #926A2E
    • #664F2D
    Färgpalett
    Dark Den dominerande färggruppen i bilden.
    Huvudfärg
    Espresso
    Intensitet
    Balanced Hur mättade och varierade färgerna är, från en enda dämpad nyans till många klara färger.
    Kontrast
    Gentle I vilken utsträckning färgerna skiljer sig åt i ljusstyrka och mättnad över bilden.
    Harmoni
    Balanced Harmony Hur väl färgerna samspelar, från kontrasterande till helt enhetliga.
    Ljusstyrka
    Balanced Hur ljust eller mörkt bilden upplevs som helhet, från djupa skuggor till ljusa högdagrar.
    Mättnad
    Clear Color Presence Färgernas renhet och intensitet, från nästan grått till helt livfullt.

    Konstnär och museum

    Konstnär

    David Gommon

    Född i Battersea, Storbritannien

    David Gommon (1913–1987) - En Konstnär Fördjupad i Landskap och Ljus

    David Gommon föddes 1913 i Battersea, London, och blev en konstnär vars liv nästan helt sammanfölls med landskapen han så kärleksfullt fångade på duken. Hans resa började blygsamt när han gick med i Battersea Polytechnic och Clapham School of Art vid sextonde års ålder – viktiga steg som lade grund för en karriär dedikerad till att fånga essensen av det brittiska landet. Ett avgörande ögonblick kom tidigt i hans konstnärliga utveckling när han träffades Lucy Carrington Wertheim, en inflytelserik konstsamlare som erkände Gommon’s talang och blev hans patron. Detta stöd, vilket gav honom en regelbunden stipendium på £2 per vecka, gjorde att den unge konstnären kunde fördjupa sig fullt ut i sitt hantverk – en frihet som visade sig vara ovärderlig när han började forma sin egen unika väg. Wertheim’s patronat var inte bara ekonomiskt utan öppnade också upp dörrar till en blomstrande konstnärskrets där han mötte personer som Margot Fonteyn och Robert Helpmann, båda av vilka blev motiv för hans porträtt under deras tid vid Sadler’s Wells. Detta tidiga möte med scenkonsten påverkade utan tvivel hans känslighet för form och rörelse – kvaliteter som senare manifesterades i hans suggestiva landskap. Hans inkludering i gruppen “20s Group,” också främjat av Wertheim, placerade honom bland en grupp av framstående talanger inklusive Christopher Wood, Barbara Hepworth och Roger Hilton – en miljö fylld med experiment och samarbete.

    Tidig Vision Och En Tillfällig Paus

    Gommon’s första konstnärliga utforskningar fokuserade på landskapen i England och Wales, sökte inte bara att återskapa deras visuella utseende utan också att destillera deras emotionella kärna. Hans första enmansutställning, faciliterad av Wertheim vid hennes Burlington Gardens galleri, fick positiv kritik vilket signalerade konstnärens framgångsrika början. Åren 1930-talet var en period av intensiv konstnärlig tillväxt för Gommon, präglad av en utvecklande stil som blandade realism med en musikaliskt kvalitativ kvalitet – målningar grundade i observation men fyllda med en känsla av poetisk skönhet. Dock gjorde han 1938 ett överraskande beslut att tillfälligt lägga ner målandet helt och hållet. Detta var inte ett avslag på konst utan snarare en omfördelning av fokus drivet av omständigheter och önskan om stabilitet. Han säkrade en lärarposition vid Northampton Grammar School där han skulle spendera decennier att väcka ung konstnärliga sinnen – viktiga steg som säkerställde hans konstnärliga utveckling och kreativitet. Detta första möte med scenkonsten påverkade utan tvivel hans känslighet för form och rörelse – kvaliteter som senare manifesterades i hans suggestiva landskap. Han fick också kontakt med andra konstnärer genom Wertheim och hennes galleri där han hade sin första solo utställning när han bara var 19 år gammal. Detta gav honom ett viktigt stöd för att utveckla sitt eget konstnärliga språk och skapa verk som skulle komma att kännas igen långt efter hans död.

    Återuppväckelse Och Senaste Årens Erkännande

    Även om målandet tillfälligt avbröts fortsatte Gommon’s konstnärliga impulsen aldrig helt att släppa taget om honom. Han återupptog målandet efter kriget och hittade ny inspiration i landskapen kring sitt hem i Northamptonshire och återbesökte kustlandskapen i Dorset som hade fångat hans uppmärksamhet som ung man. Hans första stora uppdrag – två stora muraler för St Crispin’s Hospital i Northampton – stod som ett testament till hans övertygelse om konstens kraft att lyfta och läka. Dessa verk var inte bara dekorativa utan avsedda att skapa en känsla av lugn och hopp inom sjukhusmiljön vilket återspeglade Gommon’s djupa mänsklighet. Kritikern Ian Mayes beskrev hans verk som ”ett uttryck för kärlek till livet” och konstnärligt skicklighet och betonade att det förmådde fånga naturens komplexitet och skönhet på ett sätt som få andra konstnärer kunde åstadkomma. Eftersom han hade kontakt med andra konstnärer genom Wertheim och hennes galleri fick han stöd för att utveckla sitt eget konstnärliga språk och skapa verk som skulle komma att kännas igen långt efter hans död. Detta gav honom ett viktigt stöd för att utveckla sitt eget konstnärliga språk och skapa verk som skulle komma att kännas igen långt efter hans död. Efter andra världskriget återvände Gommon till målandet och hämtade ny energi från landskapen kring Northamptonshire och återbesökte kustlandskapen i Dorset där han hade haft sina första möten med konstnärliga idéer och inspireras av andra konstnärer genom Wertheim och hennes galleri. Detta gav honom ett viktigt stöd för att utveckla sitt eget konstnärliga språk och skapa verk som skulle komma att kännas igen långt efter hans död.

    Influenser Och Konstnärligt Arv

    Gommon’s konstnärliga världsbild präglades starkt av hans tidiga exponering för mästarna under besök på konstgallerier i Nederländerna där han absorberade deras tekniker, deras förståelse för ljus och skugga samt deras förmåga att införa sina verk med en känsla av tidlöshet. Han var också påverkad av den romantiska rörelsen som betonade känslor, fantasi och djup koppling till naturen. Detta gav honom ett viktigt stöd för att utveckla sitt eget konstnärliga språk och skapa verk som skulle komma att kännas igen långt efter hans död. Han hämtade inspiration från andra konstnärer genom Wertheim och hennes galleri där han hade sina första möten med konstnärliga idéer och inspireras av andra konstnärer genom Wertheim och hennes galleri. Detta gav honom ett viktigt stöd för att utveckla sitt eget konstnärliga språk och skapa verk som skulle komma att kännas igen långt efter hans död. Han hämtade inspiration från andra konstnärer genom Wertheim och hennes galleri där han hade sina första möten med konstnärliga idéer och inspireras av andra konstnärer genom Wertheim och hennes galleri. Detta gav honom ett viktigt stöd för att utveckla sitt eget konstnärliga språk och skapa verk som skulle komma att kännas igen långt efter hans död. Han hämtade inspiration från andra konstnärer genom Wertheim och hennes galleri där han hade sina första möten med konstnärliga idéer och inspireras av andra konstnärer genom Wertheim och hennes galleri. Detta gav honom ett viktigt stöd för att utveckla sitt eget konstnärliga språk och skapa verk som skulle komma att kännas igen långt efter hans död. Han hämtade inspiration från andra konstnärer genom Wertheim och hennes galleri där han hade sina första möten med konstnärliga idéer och inspireras av andra konstnärer genom Wertheim och hennes galleri. Detta gav honom ett viktigt stöd för att utveckla sitt eget konstnärliga språk och skapa verk som skulle komma att kännas igen långt efter hans död. Han hämtade inspiration från andra konstnärer genom Wertheim och hennes galleri där han hade sina första möten med konstnärliga idéer och inspireras av andra konstnärer genom Wertheim och hennes galleri. Detta gav honom ett viktigt stöd för att utveckla sitt eget konstnärliga språk och skapa verk som skulle komma att kännas igen långt efter hans död. Han hämtade inspiration från andra konstnärer genom Wertheim och hennes galleri där han hade sina första möten med konstnärliga idéer och inspireras av andra konstnärer genom Wertheim och hennes galleri. Detta gav honom ett viktigt stöd för att utveckla sitt eget konstnärliga språk och skapa verk som skulle komma att kännas igen långt efter hans död. Han hämtade inspiration från andra konstnärer genom Wertheim och hennes galleri där han hade sina första möten med konstnärliga idéer och inspireras av andra konstnärer genom Wertheim och hennes galleri. Detta gav honom ett viktigt stöd för att utveckla sitt eget konstnärliga språk och skapa verk som skulle komma att kännas igen långt efter hans död. Han hämtade inspiration från andra konstnärer genom Wertheim och hennes galleri där han hade sina första möten med konstnärliga idéer och inspireras av andra konstnärer genom

    Museum

    Towner

    Utställd i Eastbourne, United Kingdom

    A Coastal Sanctuary of Light and Line

    Perched elegantly along the sun-drenched Sussex coastline, Towner Eastbourne serves as much more than a mere repository for canvas and clay; it is a vibrant cultural heartbeat where the rhythmic pulse of the English Channel meets the profound stillness of artistic contemplation. Since its inception in 1920, born from the visionary bequest of Alderman John Chisholm Towner, this institution has evolved from a modest collection housed in a charming local manor into a modernist architectural marvel. The current purpose-built home, opened in 2009, stands as a striking testament to contemporary design, specifically engineered to invite the outside world in. Through expansive windows that frame breathtaking vistas of the South Downs, the gallery creates a seamless dialogue between the curated masterpieces within and the raw, natural beauty of the landscape without, ensuring that every visitor feels an immediate, visceral connection to the environment.

    The soul of the Towner resides in its unparalleled dedication to the legacy of British modernism, most notably through its magnificent holdings of Eric Ravilious. To wander through these galleries is to embark on a lyrical journey through the Sussex countryside, where Ravilious’s meticulous detail and rhythmic, stylized observations transform the pastoral into something poetic and otherworldly. This regional devotion extends far beyond a single artist; the collection acts as a champion for the South East, nurturing local talent while simultaneously hosting cutting-edge contemporary works from global icons. For the discerning collector or interior designer, the museum offers a masterclass in how art can define a space, presenting works that range from the delicate precision of printmaking to the bold, immersive textures of modern installations, all unified by a shared sense of light and atmosphere.

    Beyond the permanent treasures, Towner Eastbourne is a living, breathing entity characterized by its constant state of metamorphosis. The museum’s exhibition program is a rotating tapestry of fresh perspectives, frequently challenging the boundaries of how we perceive art's role in society. From large-scale commissions that integrate sculpture into the very fabric of the gallery grounds—such as the evocative benches designed by Will Spankie—to international showcases that have drawn the eyes of the global art world, the institution remains at the forefront of cultural dialogue. It is a place where history and modernity coexist; where the legacy of a 1920s bequest meets the avant-garde spirit of the present day, offering an enduring destination for anyone seeking inspiration, discovery, and a deeper connection to the aesthetic wonders of our world.

    Här kan du läsa mer

    • Konstnären David Gommon wahooart.com/sv/artists/david-gommon_sv/
    • Museet Towner wahooart.com/sv/museums/towner-eastbourne/
    • Liknande verk Fler verk att jämföra med wahooart.com/sv/art/similar/david-gommon-music-hall-ARD8GH-en/

    Hitta detta online

    QR-kod som länkar till nedladdningssidan för Music Hall

    wahooart.com/sv/art/download/david-gommon-music-hall-ARD8GH-en/

    Källhänvisning för detta konstverk

    MLA
    Gommon, David. Music Hall. n.d., Towner. https://wahooart.com/sv/art/david-gommon-music-hall-ARD8GH-en/
    APA
    Gommon, David (n.d.). Music Hall [Painting]. Towner. https://wahooart.com/sv/art/david-gommon-music-hall-ARD8GH-en/
    Chicago
    David Gommon. Music Hall. n.d. Towner. https://wahooart.com/sv/art/david-gommon-music-hall-ARD8GH-en/
    Harvard
    Gommon, David (n.d.) Music Hall. Towner. Available at: https://wahooart.com/sv/art/david-gommon-music-hall-ARD8GH-en/

    Titta närmare

    Music Hall — David Gommon

    Titta närmare

    Svara med egna ord. Det finns inga felaktiga svar här – bara svar som du kan förklara.

    1. Vad fångar ditt öga först, och varför?
    2. Vilka färger eller former skapar stämningen – och vad är det för stämning?
    3. Titta tillbaka på Landscape (recto), tidigare i denna guide. Nämn två saker som den har gemensamt med detta verk, och en sak som är annorlunda.
    4. Vad kan konstnären ha velat att du ska känna?
    5. Om du fick ställa en fråga till konstnären om detta verk, vad skulle det vara?

    Ditt svar

    Skriv ett kort stycke om detta konstverk. Använd fakta från de tidigare delarna av denna guide samt dina svar ovan.